Många elever ser naturvetenskapliga ämnen som svåra och tappar lätt intresset om inte läraren presenterar ämnet tillfredsställande. Jean Piaget har haft stor betydelse inom pedagogiken, då han menade att intelligens är en metod som barn kan lära sig genom att utforska och laborera. Genom möjligheten att få göra en observationsstudie på höns kom tanken att omarbeta denna till ett etologiprojekt för biologiämnet på gymnasiet. Projektet innebär att eleverna får arbeta med en observationsstudie från grunden, och goda möjligheter finns att integrera andra ämnen i detta. Människan började domesticera höns för tusentals år sedan, en process där djur utvecklar ett adaptivt beteende till människan och dess miljö.

Organic layers and broilers will according to (EEG) no 2092/91 be fed 100 % organic feeds in year 2012, which is expected to present problems associated with the specific protein requirements of poultry. This document aims at describing the feedstuffs that possibly may constitute a part of the solution to these problems. Peas, field beans, naked oats, canola, hempseed and sunflower come out as interesting feedstuffs. Biproducts from the milling and dairy industry together with marine protein supplements may be brought to the fore, provided that the demand for organic products will rise further..

Social inlärning influeras av interaktioner, eller observationer, av en artfrände eller dennes produkter. Beteendet och närvaron av en artfrände kan påverka beteendet hos en individ, vilket i sin tur kan leda till överföring av nya beteendemönster i en population. De domesticerade djurens kapacitet för social inlärning, samt effekterna av detta, är stora frågor inom husdjurens skötsel och välfärd. För värphöns är det viktigt att undersöka om skadliga beteendemönster, som kannibalism och fjäderplockning, är resultat av social inlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att granska den domesticerade hönans (Gallus gallus domesticus) kapacitet för att dra lärdom via social inlärning.

Social inlärning influeras av interaktioner, eller observationer, av en artfrände eller dennes produkter. Beteendet och närvaron av en artfrände kan påverka beteendet hos en individ, vilket i sin tur kan leda till överföring av nya beteendemönster i en population. De domesticerade djurens kapacitet för social inlärning, samt effekterna av detta, är stora frågor inom husdjurens skötsel och välfärd. För värphöns är det viktigt att undersöka om skadliga beteendemönster, som kannibalism och fjäderplockning, är resultat av social inlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att granska den domesticerade hönans (Gallus gallus domesticus) kapacitet för att dra lärdom via social inlärning.

Tidigare studier har visat att domesticerade höns påvisar en lägre nivå av rädsla jämfört med förfadern, de röda djungelhönsen. I denna studie testades 18 domesticerade White Leghorn (WL) och 18 röda djungelhöns (RJF). Målet med studien var att studera återhämtningen för de båda raserna vid en standardiserad stressupplevelse. Försöket gick ut på att hönsen vistades i enskilda burar och blev efter ett dygn utsatta av en akut stress. Därefter startades observationerna omedelbart för att se när hönsen återhämtade sig och återigen började visa naturliga beteenden.

In the debate on laying hen welfare, and specifically housing conditions, the main focushas been on physiological and behavioural measures. What is lacking is knowledge of howthe hen experiences the situation ? her state of mind.This study is an attempt to gain insight into the private mental states of former batteryhens. It uses a cognitive bias method based on spatial judgement, i.e. judgement of aambiguous stimulus placed spatially in between a reinforced and an unreinforced stimulus.This method has previously shown differences in judgement by animals in enriched versuspoor housing.

Ägg och kycklingproduktionen i industriländerna har genomgått en stor förändring under de senaste 75 åren. Dagens specialiserade raser är långt ifrån de frigående flockarna med höns som förr fanns på gårdarna. Denna förändring var lyckad för producenterna och mattillgången för ländernas befolkning ökade (Tarver, 1986). Men det blev även negativa följder av den intensifierade produktionen, en av dem är djurvälfärdsproblem (SCAHAW, 2000). Den röda djungelhönan Gallus gallus är generellt ansedd som ursprunget till de domesticerade hönsen Gallus gallus domesticus (West & Zhou, 1989; Siegel et al., 1992; Yamashita et al., 1994).

I naturen har färgen på hönans (Gallus) fjädrar en betydande roll för dess överlevnad och reproduktion. I början av domesticeringen handlade det om att selektera ut individer för produktion, religiösa seder och tuppfäktning. De senaste århundradena har även det estetiska utseendet fått en större betydelse i vårt samhälle, både när det gäller färg och mönster på hönans fjäderdräkt men även när det gäller färgen på dess äggskal. Man har genom studier visat att pigmentet melanin har en betydande roll för fjädrarnas färg och mönster. Genom forskning har man kunnat identifiera olika gener som är inblandade vid uttrycket av fjäderdräktens färg och mönster och några av dessa loci är E, C och I.

Det är sedan länge känt att om höns hålls i naturlig belysning varierar äggläggningen med årstiderna. Lägst antal ägg läggs när dagarna är som kortast och ljusstimuleringen är som lägst. Eftersom hönan reagerar även på artificiellt ljus kan ljusprogram användas för att styra antalet ljusa respektive mörka timmar per dygn för att därigenom undvika årstidsvariation. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur ljuset styr hönans könsmognad och ägg-läggning. Ljus registreras av fotoreceptorceller i retina, hypotalamus och epifysen vilka omvandlar energin i fotonerna till en biologisk signal. Vid ljusstimulering stimuleras gonadotropinfrisät-tande hormon (GnRH) vilket ökar frisläppningen av gonadotropinerna follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH).